Pinkish

Åhååå!
Gissa vad?
Miss Åsa Eliasson har nu blivit med Macbook.
Måste väl få lov att säga att det var på tiden, eller hur? Måste få säga att jag känner mig lite bortkommen. Jag vet liksom inte riktigt vad jag ska göra med datorn nu när jag har den. Har startat upp. Men nu då? Haha.

Rikki ringde mig på FaceTime. Usch så man ser ut när man sitter framför datorn! Gör ju massa miner och sånt som man inte tänker på.

Jag har ju egentligen så übermycket att göra, i pluggväg. Ska jag berätta?
Imorgon ska vi ha redovisning av Oldenburgaren (två bilder ska ritas, en i tvåpunkts perspektiv och en i parallellperspektiv. I bilden ska man rita in ett föremål (som i verkligheten är ca 10 cm) och göra det ca 4-5 m).
Tills på måndag ska jag ha skrivit en rapport och en sammanfattning (på 3 sidor av ca 100 sidor ur en bok). På torsdag ska sedan Huset vara klart. Huset är som det låter, ett hus. Det ska ritas på ett big-ASS papper och sedan målas i akvarell. Det ska bara bli perfekt och se helt verklighetstroget ut. Inte så svårt.
Sen på fredag så ska vi ha seminaruim för rapporten som lämnas in på tisdagen. Och dessutom så ska en individuell rapport vara skriven fram tills dess.

Känns som att jag har läget under kontroll... eller inte.
Men just nu så går det verkligen inte. I förmiddags så gjorde jag, i stort sett, klart parallellperspektivet av Oldenburgaren, men när jag kom hem på eftermiddagen upptäckte jag att den var helt sned och vind. Känns inte så kul att lämna in något som man vet att man kan göra så mycket bättre. Så, jag började om. Men... blir inte klar.
Det blir inte bra. Det går bara inte. Jag tror att jag struntar i den delen och skriver lite på sammanfattningen ikväll istället. Eller gör något annat.

Jag vet inte. Jag tycker bara att det är så himla jobbigt när man vet att man har så otroligt mycket att göra och så får man ändå ingenting gjort. Jag får huvudvärk när jag försöker koncentrera mig och jag kan inte fokusera på en och samma sak längre än fem minuter. Det är hopplöst!

Det skulle vara skönt att ha börjat på någonting åtminstone. För två veckor sedan var det ju så. Jag hade börjat på allt. Typ fyra olika uppgifter. Men jag tyckte det kändes jobbigt för jag kunde inte bocka av någonting från listan, just eftersom ingenting var helt klart. Men sen. Torsdag. Exakt två veckor sen. Så BAM! BAM! BAM! Tre uppgifter klara inom loppet av en eftermiddag. Kändes så jävla bra.
Men nu, vad händer? Hahaha, det går åt skogen!

Kommer få sitta och jobba, jobba, jobba hela helgen. Å andra sidan är det väl inte mer än rätt eftersom jag inte presterade särskilt mycket när Rikki var här från söndag till onsdag. Jag har redan haft min helg.
Så... Några effektiva dagar på det här och så är vi i fas igen.
Jag börjar imorgon ;)