Så kan det gå

Skönt med en helt ledig dag.
Det är jobbigt att jobba när kroppen inte mår så bra. Som nu. Magen krånglar fortfarande lite till och från. Man vet aldrig om man får behålla maten man äter eller inte. Inte nog med att det är aningen psykiskt påfrestande så blir man ju också fysiskt trött. Och kylan som man konstant utsätts för gör ju inte heller att man sparar på den energin som man har.

Jag jobbade torsdag kväll på cp, från klockan tio till fem på coop igår, hem i två och en halv timme sen började jag jobba på Limerick. Under de timmarna som jag var hemma så hann jag varken sova eller äta. Eller "hann" är väl fel ord, jag kunde inte sova, och jag var illamående och inte ett digg sugen på mat. Och då blev det som det blev.

Resultatet av det fick jag senare på jobbet när man inte var extremt inspirerad. Hade inte alls samma go som på cp dan innan då jag också gick därifrån med 100% skrivet i rapporten. Första gången det händer för mig.
Men vad toppar man det med då om inte en backning dagen efter. Go åsa! :)

Kändes lite bättre att man förlorade mestadels av dom pengarna till en kille som fyllde år, så jag kunde ju inte mycket annat än glädjas med honom. "Grattis, min present till dig" och min present från Påke blir väl inte riktigt lika vänlig och behaglig.

Men men.. den dagen den sorgen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0