Blir det någonsin som man tänkt sig...?

Haha, jag kan inte annat än att skratta åt mig själv. Tanken var ju som sådan:
Gå upp relativt tidigt (ungefär runt nio-tio tiden) så att jag inte skulla sova bort hela dagen utan faktiskt hinna göra någonting medan det fortfarande var dagsljus, tji fick jag. Klockan är ett och solen på väg ner.. Jag är tröttare än ett lejon som precis smaskat i sig en elefant. Men ska man ändå försöka ge sig ut? En promenad, kanske en springtur?

Jag låg och funderade över det där med nyårslöfte innan jag somnade inatt. Hur ofta lyckas man egentligen? Egentligen? Inte ofta va? Eller iaf inte jag. Och det är ju för att man sätter för stor press på sig själv. Planerar för stora förändringar, för orimliga mål, eller för difusa... "Jag ska äta mindre skräpmat" Jaha, mindre än tidigare, mindre fyllekäk, mindre än en stammis på Kabab House? Allting är relativt.

Hur som helst, jag ska på en liten skidresa i början av februari. Det är sex veckor kvar tills dess. Känns ju ändå som ett lite rimligt mål att träna upp benen en aning inför den resan så att man faktiskt orkar åka och ha kul. Så, ett nyårslöfte att springa åtminstone en gång i veckan kanske (?) (låter väldigt lite, men hellre ett mål som man faktiskt kan hålla och sen känna sig stolt om man överskrider det). Och jag menar inte springa till tåget på morgonen, det gör jag tillräckligt ofta som det är.. Nej, en ordentlig springtur på minst en halvtimme-timme. För det är ju så otroligt skönt när man kommer hem. Man känner sig fräsch i hela kroppen. Systemet är i top trim.

Härligt, men då var det väl bara dags att sätta igång då, eller vad säger ni? På med pjuxen och spring :)
Tjarråå!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0