Pinkish

Jag hatar verkligen att vara på sånt humör som jag var på igår kväll. Ja, för det första så var jag mer eller mindre sjuk. Värsta huvudvärken, ont i halsen och snuvig som fan. Kanske lite feber också. Jag tänkte ändå att det kanske skulle gå över under dagen om jag tog en ipren och sov lite, så att jag ändå kunde jobba på kvällen. Det blev en ipren, men inte så mycket sömn, sen när klockan är fem/sex så inser jag att jag fan mår ännu sämre. Frågade Dannie om hon kunde ta mitt pass, men det tog emot eftersom jag vet att det skulle vara ganska mycket begärt.

Och som sagt så var hon inte så pigg på det, men att hon skulle höra av sig om hon skulle komma ner och hälsa på en stund i alla fall. För min del var det för sent för att sjukanmäla sig. Så det var bara att pallra sig upp, fixa käk och sen göra sig i ordning. Och för en gångs skull så blev det inte stressigt och jag kom ändå i tid. Första gången typ.

Ni kan ju kanske få en liten glimt av hur bra min hjärna fungerade igår. Jag var på väg ner till CP och tänker helt seriöst tanken "Om det inte varit för att jag hade jobbat ikväll så hade jag fan sjukanmält mig".
Ja, vad ska man säga... Bra tänkt?

Hur som. Kommer ner till jobbet, tar det jävligt lugnt, får spel efter inte så lång stund och det går bättre än väntat. Jag hade spel konstant fram till typ 10 halv elva nångång tror jag. Eller om det var till kl 11 till och med. Då drog jag iväg ett mess till Dannie och frågade om hon skulle komma, bara så att jag visste vad jag hade att förvänta mig.
Men inget svar fick man.

Jag blir mer och mer irriterad, inte bara på det, men på allt och alla. Och jag verkligen hatar den känslan. Det bara bubblar inom en. Trots att man kanske garvar och har kul så har man känslan av extrem irritation i kroppen. Usch säger jag bara. Bajs på den känslan.
Får skjuts hem av William och när vi sitter i bilen så får jag ett mess av Dannie. "Jag kommer inte, men hör av dig till Adde och Matte så kommer de nog förbi".
Så dags nu!

Och Dannie, jag blir inte sur på dig. Det hade inte spelat någon roll vad det hade varit, jag hade blivit pissed i alla fall. Sen fick jag ju klarhet i att du skickat messet vid nio, men att comviq förmodligen slarvar bort det på vägen till min inkorg bara för att göra mig ännu mer förbannad. Men gumman, jag är inte arg på dig ska du veta :)

Tycker inte alls om att vara på det här humöret. Och det ska vi väl försöka ändra på ikväll också. Mathias fyller nämligen år idag. GRATTIS!! :D
Och det ska firas, med buller och bång, (i brorsans lägenhet) ;)
Känns som en bra medicin att supa och festa när man är sjuk. Äsch, frisk blir man väl nån gång.
Nu tappade jag skrivlusten som jag hade för en kvart sen. Tråkigt men sant, så jag lägger ner här istället.