Mulet

Än så länge så mår man inte tillräckligt bra för att klara av en kväll ensam hemma. Eller inte heltn ensam, men ensam i sitt rum. Igår började det klia i hela kroppen efter att morsan hade gått och lagt sig. Jag försökte att sysselsätta mig med att fnula med bloggdesignen, men det gick inte så bra så jag gav ganska snart upp.
Känslan av att det kryper i låren, den är inte rolig ska jag tala om för dig. Inte det minsta. I alla fall inte klockan elva tolv på natten då man egentligen borde försöka varva ner och sova.

Jag fick ett meddelande från Mathias på facebook, han var hos brorsan. Och hade varit ute och slirat på stan innan. "Jag ska dit" var min första tanke. Jag struntar i om det är kallt ute eller så, jag måst ut, jag måste röra på mig. Så trots att jag såg ut som en... ja, jag vet inte vad, både i håret, i ansiktet och klädmässigt, så tog jag på mig skor och jacka och begav mig ut i natten.

Tankarna snurrar runt i huvudet och ångesten börjar komma krypande. "Nej." Säger jag till mig själv. "Inte idag." Och så lyfter jag blicken och fokuserar på det yttre, naturen. Ärligt talat, kan det verkligen vara tillåtet för naturen att vara såhär vacker som den är just nu?
Och är det tillåtet för mig att vara såhär labil som jag är just nu?

Det ska åtminstone bli skönt att göra någonting idag. Jobba. Om två timmar. Då kommar man förhoppningsvis att hålla sig tillräckligt sysselsatt för att slippa tänka.
Fredagen kommer ju bli något hetsig också. Jobba på coop från fyra till kvart över tio. Halv elva ska jag sen vara nere på Stanleys, redo att börja jobba och köra till halv tre. Åsa som aldrig kan säga nej utan alltid ställer upp. Påminn min om att blanda till en uppfriskande smoothie som jag ska ha med mig på natten.
Men det ska mog ordna sig. Sover jag ordentligt inatt och sen eventuellt tar en powernap innan jobbet så ska det fungera det där också.

Jag antar att det börjar bli dags att dra sig hemåt om jag nu ska hinna få i mig någon mat innan jobbet också. Det ska bli jävligt skönt att tvätta håret i alla fall, det är en sak som är säker.
Så ska jag in på affären nu när jag ändå går förbi där och köpa mig lite kiwi och avokado och blanda ihop någon smarrit smoothie. Nam nam!


Are you even listening when I talk to you?
Do you even care what I'm going through?
Your eyes stare and they're staring right through me
You were right there but it's like you never knew me


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0