Pinkish

Härligt att se att det ändå att, trots bristen på nya inlägg, är folk som går in och tittar till bloggen. Det känns som att det är dags för mig att uppdatera mig på vad som händer därute i "världen", på bloggar och facebook. Jag har varit nästan helt off den senaste månaden. Och det har på sätt och vis varit jävligt najs eftersom jag har haft roligare saker för mig, som att umgås med min tuss, min älskling. Det har också varit skönt, på det sättet att man faktiskt inser att det finns någonting utanför facebook. Senaste året har man åtminstone ett antal gånger ställt sig frågan "vad fan gjorde man innan facebook?" När man då inte haft något svar på den frågan så har man blivit lite smått oroligt. Men jag kan säga att det finns plenty of stuff att göra som inte involverar facebook. Och det, det är najs!

I helgen har jag utsatt mig för en plåga. En ordentlig jävla plåga. Men som tur är så är det värt det. Särskilt om en månad när sextusen rullar in på kontot och man har glömt allt vad träningsvärk heter.
Jag och brorsan har under hela lördagen, söndagen och måndag kväll sprungit upp och ner i trappor och delat ut, Inte reklam, utan Information från c-sam. Sextusen hushåll tror jag att det var. Och ja, att säga att jag har träningsvärk det är fan en fet underdrift. Tjejer som inte är så vana att gå i högklackat; tänk er att ni gått i tjugo centimeter höga klackar i en sisådär fyrtioåtta timmar. Utan att få vila. Ungefär så knullade är mina vader.
Rikki tyckte det såg ut som att jag hade blivit våldtagen av fyra afrikaner när jag gick. Och jag kan väl säga att det är nog inte att överdriva...

Vad mer har gjorts under månaden? Man kan väl säga att jag varvat med att jobba och att vara med pojken som jag är head over heels förälskad i. Mer än så ska jag väl inte gå in på.
Bråket med mamsen har löst sig. Riktigt skönt. Livet rullar på som det ska och det går bra. Det är precis så som det ska vara och det gillar vi, skarpt!