Pinkish

Fan vad jag vill få rullning på saker och ting! Var hos gudmor och gudfar och lite annat folk var där, mycket trevligt. Vi pratade en del om framtiden och vad man vill göra och så vidare.
Jag har ju små aningar. Det finns så otroligt mycket som jag vill göra, men jag kommer varken ha tid eller pengar till att göra allt, vilket betyder att jag får lov att prioritera och prioritera bort.

Just nu går tankarna: Jag skulle vilja gå bartenderkursen på Mallorca i tre veckor (isf dags att anmäla sig snart och vara säker på att jag vill göra det eftersom jag bara har 14 dagar på mig att ändra mig och få tillbaka förskottsbetalning), jag vill bara åka utomlands (så det kan ju kombineras med bartenderkursen), jag vill ta motorcykelkörkort (måste skaffa mig lite pengar så att jag har lite kapital till det) (iofs samma sak med Mallorca-grejen, har en del undansparat som räcker till det, men då är det slut på småfestandet här hemma och börja spara pengar ist, eller skaffa ett jobb, alternativt både ock). Kanske bara vill hitta ett jobb här i landet och tjäna ihop lite egna pengar. Eller åka iväg och jobba lite utomlands vore också kuligt. (Samma sak där, så sitter bartenderkursen bra till pass...)

Jag ska fan prata med Anni och Jennifer (vet att de är inne lite på samma spår, men tror att de ville ta nån kurs här i sthlm ist). Jag får se vad de säger. Men känner mig fan jävligt på att vilja anmäla mig. Vore så nice. Men samtidigt så vet jag ju hurdan jag är; först vill jag en sak och tänker bara på det och fokuserar inte på något annat, sen helt plötsligt så släpper jag det bara och fokuserar på någonting annat. Ändrar mig och känner inte alls för att göra det. Risken med att anmäla mig till bartenderkursen är att jag ångrar mig och då har slängt bort några tusenlappar, för vad? Jo, ingenting!

Om jag bara kunde få en jobb! Det vore så bra. Inte för att det skulle vara lösningen på alla mina problem, för man hittar alltid nya problem. Men det skulle göra att jag i alla fall kände att jag kommit en bit på väg. Saker börjar rulla på. Det är inte så att allting måste klaffa och bli perfekt, för det blir det ändå aldrig. Men just jobb är en sån sak som sätter stopp för så mycket annat om man inte har det.

Ja ja.. Tåls att fundera över det där...
Jag snackade med Hasse på msn igår (tror jag att det var), och hastigt och lustigt bestämde vi oss för att inte dricka på två veckor. Ganska skönt. Hade ju en period på två månader i höstas då jag inte drack en droppe. Och fan va bra jag mådde efter det. Både fysiskt och psykiskt. Tror att jag gick ner säkert fem kilo. (Matvanorna blev väl lite uppfuckade under en tid också, så det var nog inte bara odrickandets förtjänst, men ändå). Jag kände mig himla fräsch på nåt sätt. Vill ha tillbaka den känslan. Känner mig ganska sliten (fast inte riktigt ordentligt sliten, mer sliten på ett lagom skönt sätt) såhär efter lovet. Men just den där fräsch-hets-känslan var helt wonderful. :)

Ett nytt år innebär fan förändringar. Eller lust till förändring i alla fall. Man känner att man har lust att starta om på ny kula. Jag känner så i vilket fall, och inte på samma sätt som efter andra nyår, det är inte samma känsla. Ofta är det en önskan om att bli smal, vältränad, nyttigare eller whatever. Men nu längtar jag verkligen efter att ändra min livsstil och planera för en bättre framtid, inte bara en snyggare kropp. Oftast kommer det som en bonus om man känner att man mår bra och trivs med livet.

Någonting som jag tänkt mycket på och lärt mig (kan man väl säga) under senaste tiden är att ens inställning betyder så otroligt mycket. Om jag tror att jag kan klara något, om jag vill klara nåt, om jag verkligen känner för något så kan jag göra så att det blir verklighet. Och även om det inte alltid blir som man tänkt sig så hade man ändå en bra inställning innan och mår bra eftersom man tänker positivt.
Om man tänker såhär: Strävar jag hela livet efter att (ptja vad ska man dra till med) bli lycklig kanske. Men hela tiden tänker jag att "bara jag har det, eller det då kommer jag vara lycklig / må bra eller whatever". (Passande låt som slumpades fram: When You Believe - Mariah Carey.) Men om man ständigt strävar efter någonting bättre och inte njuter av och uppskattar det som man faktiskt har. Hur ska man då kunna bli lycklig? I alla fall jag har ingen lust att dö lycklig, jag vill leva lycklig. Det är ju under livet som man har chans att njuta (så vitt jag vet). När man dör känns det inte som att det spelar så himla stor roll. Livet är ju ändå slut liksom. You get the point?

Hm, nu tog det lite skrivstopp... Dumt att pressa fram någonting. Jag har väl fyllt upp kvoten för dagen. Hehe, det där med korta inlägg höll ju inte så särskilt länge. Inte min stil riktigt. Ni får dras med långa, tankfyllda och tankspridda inlägg.
Jag tänker plocka in datorn i mitt rum och glo på en film innan jag sover.
Bye bye på er! Hare gött vettja :)