Pinkish

Haha :P Känns som att det blev lite hets när jag skrev förra inlägget. Sista skoldagen, jo man tackar! Det vore ju inte helt fel. Menade ju självklart sista lovdagen. Ja ja, det är inte så noga eller hur? ;) Bara total opposites liksom. Hehe

Hur som, det verkar som att mor och dotter pratar igen. Vad som behövdes var en bror som kom på besök och tog en fika. Trevligt trevligt.

När jag stod och sminkade mig härom dagen hade jag som vanligt Bandit pumpandes ur högtalarna. Det blev reklam. Och (som viss reklam är till för) så fick jag mig en tankeställare. Andemeningen i reklamen var ungefär såhär: "Tänk dig att du vaknar upp imorgon och upptäcker att du är femtio kronor fattigare. Hur skulle du känna/reagera då? *en stunds tysnad* " (och jag tänker efter, och rycker på axlarna, tänker "whatever".) "Rycker du på axlarna och känner att det inte gör någon större skillnad? (typ) Då tycker jag att du ska skänka femtio kronor till, (ja vad det nu var) Rädda Barnen, (eller nåt liknande)."

Mjo, det kanske man skulle göra. En människa kan inte förändra hela värden, men om alla hjälps åt. "En kan inte göra allt, men alla kan göra något". Och det är ju så det är. Morsan kom med nåt papper till mig för några månader där man kunde skicka in bidrag till Rädda Barnen, och jag tänkte att jag skulle göra det. Men som med mycket annat så blev det aldrig av. (Jag har kvar pappret dock, hittade det härom dagen).

Men man vet ju inte heller. Man har ju hört om det där att pengarna används till annat. Att de inte går oavkortat och allt såntdär, så egentligen gör det ingen skillnad. Men man (eller jag iaf) vill ju tro gott om folk och att det faktiskt hjälper. Och säg att man skänker 50 kronor i månaden eller nåt. Man tänker att "nej, men jag behöver pengarna, jag är ju fattig student och yade-ya..." Men som att inte barn och vuxna i kriszoner också behöver pengar för att få det bättre?
Jag skulle fan kunna avstå från en extra kebabtallrik eller ett meal på donken en gång i månaden. Det skulle bara göra mig gott. Och dessutom skulle jag kunna känna att jag gör någonting bra. Även om det inte är mycket, så är det i alla fall nåt. Eller hur?

Ja, varför inte bli lite mer givmild? Egentligen. Det skadar väl inte? Jag ska fundera lite över det där. Känns ganska vettigt ändå. Så länge man vet var pengarna tar vägen, eller att de iaf används till något bra.

Jaja, det var dagens tanke. Nu ska jag se om jag inte kan lyckas resa mig från stolen och göra något annat än stund. Hej hej!