Tillfällig lycka

Ibland är det lätt att göra en flicka glad.
Bror ringde och hämtade upp mig,
vi åkte ut till maxi och handlade och Studentklänningen
hämtade klänningen.
Trevligt att träffa honom även fast vi båda
var aströtta och kanske egentligen inte
sa så mycket. Nice ändå. Det är så med
syskon. (Iofs så har jag bara ett, så har
inte så mycket annat att jämföra med,
men han är desto bättre!)

Kommer hem, packar upp maten.
Går in i mitt rum. Öppnar paketet,
packar upp klänningen. Känner på
det underbara tyget. Försöker få
upp dragkedjan som var aningen seg.
När jag börjar ta på mig klänningen
är det enda jag tänker
"hoppas, hoppas, hoppas!"
Och jo. Den sitter som en smäck!
Helt prefekt (nästan) :P Med ett par
axelband på, så blir den fulländad.
Så otroligt urgullig som jag hade
föreställt mig. Helt underbart skitsöt.
Jag visar den för morsan och hon
tycker lika som jag.
Det var värt det. Varenda (nästan)
krona som jag betalade för den.

Jag är glad igen. För stunden... :) Men njuter av det ändå.
Isn't it lovely?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0